Advisor är en fondförvaltare som dels har två egna fonder – Advisor Multihedge och Advisor Världen, varav den senare också är valbar som fond i PPM-systemet. Företaget specialiserar sig på att förvalta våra premiepensionskonton och priset för detta är 645 kronor för ett år, 1 095 kronor för två år eller 1 545 kronor för tre år. Vad får man då för detta? Det som Advisor erbjuder är en förvaltning av PPM-kontot med målet att kapitalet på kontot hela tiden ska vara optimalt placerat efter de givna förutsättningarna. Den strategi som förvaltningsbolaget använder sig av är långsiktig men samtidigt aktiv.
Den del av den allmänna pensionen som utgörs av premiepensionssystemet med dess valbara fonder är 13,5 procent. Eftersom premiepensionen utgör en relativt liten del av den allmänna pensionen, öppnar detta upp för en mer offensiv och aktiv förvaltning med ett något högre risktagande. En liten procentuell skillnad i värdeökningen över en till exempel tioårsperiod eller mer gör nämligen en väldigt stor skillnad för din slutgiltiga premiepension. Värdet på ditt premiepensionskonto, och därmed också den månatliga summa som kommer att betalas ut till dig när du går i pension, kan fördubblas under en 20-årsperiod med en genomsnittlig värdeökning på bara 5 procent per år.
Inbetalningar till pensionssystemet
Såväl du själv och din arbetsgivare betalar årligen in en avgift till pensionssystemet. Denna avgift baseras på din inkomst och ger dig en pensionsrätt. De pensionsrätter som du samlar ihop under din livstid ligger till sedan till grund för beräkningen av din pensions storlek. Såväl de pensionsrätter som tjänas in som de pensioner Pensionsmyndigheten betalar ut följer inkomstutvecklingen i Sverige. Pensionerna anpassas också till den ökade livslängden i landet, genom att din pension beräknas utifrån din årskulls beräknade livslängd.
Det gamla pensionssystemet var inte hållbart
Dagens pensionssystem togs fram för att stå bättre rustat än det äldre ATP-systemet för de demografiska och samhällsekonomiska förändringar vårt land står inför. Ett exempel på en sådan utmaning är att vi lever allt längre, vilket leder till en större andel pensionärer i förhållande till personer som arbetar. Ett ökat antal pensionärer leder till en ökad kostnad för pensionssystemet, vilket gör att det finns en risk att utgifterna i systemet är större än intäkterna.
De påfrestningar som den ökade medellivsslängden och den inbromsade ekonomiska tillväxten innebar för ATP-systemet, gjorde att prognoserna pekade mot att AP-fonderna riskerade att helt tömmas i början av 2000-talet. Därför sågs pensionssystemet över och en utredning sattes igång för att ta fram ett mer hållbart system.
Det nya pensionssystemet har tagits fram för att vara hållbart
För att pensionssystemet ska vara stabilt oavsett hur demografin och ekonomin i landet utvecklar sig, har en automatisk balanseringsmekanism implementerats i systemet. Syftet med denna mekanism, den så kallade pensionsbromsen, är att säkerställa att pensionssystemet är självförsörjande och inte riskerar att gå med underskott. Den fungerar på så sätt att de avgifter som betalas in i systemet balanseras mot de utbetalningar av pensioner som görs. Om pensionsutbetalningarna under det kommande året förväntas överstiga inbetalningarna av avgifter sänks pensionen. Om förhållandet är det motsatta höjs istället densamma.
Finansieringen av pensionssystemet
Pensionssystemet finansieras med hjälp av de pensionsavgifter som anställda, arbetsgivare och företagare betalar in till systemet. De tre typerna av pensionsavgifter som finns är: den allmänna pensionsavgiften, arbetsgivaravgiften (egenavgiften för egenföretagare) och den statliga ålderspensionsavgiften.
Den som är anställd betalar en allmän pensionsavgift motsvarande 7 procent av lönen och eventuella ersättningar från arbetslöshets- och sjukförsäkringar (förutom sjuk- och aktivitetsersättning). Denna avgift gäller för inkomster på upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Vid taxeringen ges ett avdrag på skatten motsvarande den allmänna pensionsavgiften. Det betyder alltså att du egentligen inte betalar någon allmän pensionsavgift överhuvudtaget, utan att denna avgift finansieras med hjälp av allmänna skatter.
Arbetsgivare betalar 10,21 procent av de anställdas lön i pensionsavgift. Egenföretagare betalar egenavgift istället för arbetsgivaravgift. Denna avgift gäller för hela din inkomst, även den del som eventuellt överstiger 8,07 inkomstbasbelopp. Inkomster över 8,07 inkomstbasbelopp ger dock inte pensionsrätter, utan går istället till stadsbudgeten i form av en skatt.
Statligt finansierad ålderspensionsavgift
Staten betalar en pensionsavgift på 10,21 procent för den som uppbär ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringen som är pensionsgrundande. Den som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar staten den fulla avgiften på 18,5 procent för. Samma sak gäller om du har ett tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för studier eller barn. Den ålderspensionsavgift som staten betalar finansieras med hjälp av allmänna skattemedel.
Hur korrelerar pensionsrätterna och pensionsavgifterna?
Totalt uppgår pensionsavgifterna till 17,21 procent av inkomsten. Vi vet också att 18,5 procent av lönen går till den allmänna pensionen, i form av pensionsavgift och pensionsrätt. Så hur fungerar det egentligen? Svaret är att din pensionsgrundande inkomst är din inkomst efter det avdrag som görs för allmän pensionsavgift motsvarande 7 procent. 18,5 procent är avgiften på den pensionsgrundande inkomsten, vilket efter avdraget på 7 procent ger en avgift på 17,21 procent av den totala inkomsten.
Den maximala inkomsten som är förenad med pensionsavgiften är 8,07 inkomstbasbelopp. Det innebär att den högsta möjliga pensionsgrundande inkomsten är 7,5 inkomstbasbelopp, efter avdraget för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent.
AP-fonderna
De så kallade AP-fonderna förvaltar kapital för vår allmänna pension, det vill säga inkomstpensionen och premiepensionen. De fyra första fonderna – Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden, är ansvariga för att förvalta inkomstpensionssystemets buffert. När det råder ett underskott i pensionsutbetalningar tas kapital därifrån och vid ett överskott förs kapital till dessa fonder. Sjätte AP-fonden är även den en buffertfond i inkomstpensionssystemet men är en stängd fond dit inget kapital varken tillförs eller överförs från fonden.
Sjunde AP-fonden är inte en del av inkomstpensionssystemet utan förvaltar istället kapital i premiepensionssystemet. En del av denna fond är fonden Såfa (AP7 Såfa), vilket är det statliga alternativet som pensionssparare och pensionärer kan välja för förvaltning av kapitalet på premiepensionskontot. Den som inte väljer någon annan fond får även den sitt kapital placerat i AP7 Såfa. Av denna anledning kallas fonden ibland för AP7-soffan i folkmun.